Välkommen med!
Vi är alla en del av biosfären!
Med sina tiotusentals öar och skär är Skärgårdshavet en unik plats på jorden. Det är en levande arkipelag, med närmare 100 bebodda öar. Kulturlandskapen och de många olika naturtyperna, både över och under vattenytan, gör Skärgårdshavet till ett av de artrikaste områdena i hela landet. läs mer
Bobarhetsanalyser
Frågan om hur bobar Pargas skärgård är har under året 2025 diskuterats och utretts i arbetsgrupper bestående av fast- och deltidsboende i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu. De bobarhetsanalyser som detta arbete resulterat i har nu publicerats på denna sida. Bobarhetsanalyserna har förverkligats under projektet Bobarhet på Pargas öar (09/24 – 12/25) med hjälp av finansiering från Leader och Svenska Kulturfonden. Läs mer…
UPPLEV BIOSFÄROMRÅDET
Bli skärgårdsforskare för en dag i Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström.
Expeditionerna är ett miljöäventyr, som bjuder på program som barnfamiljer kan utföra på egen hand i 15 gästhamnar runtom i Ålands och Åbolands skärgård.
Biosfärstigen är en 1,8 km lång runda genom varierande natur intill skolcentret i Korpo och Verkans gästhamn. Balans mellan människa och natur är det genomgående temat och öppnar upp vad vårt Skärgårdshavets Unescobiosfärområde handlar om!
AKTUELLT FRÅN FACEBOOK
Upea meremme | Vårt fantastiska hav
Läs mer och anmäl dig/Lue lisää ja ilmoittaudu: valonia.fi/tapahtuma/upeameremme/
🌊Undervisar du i den grundläggande utbilningen som klass- eller ämneslärare? Är du intresserad av hållbar utveckling och Östersjöns tillstånd? Vill du snabbt och effektivt få information om aktuellt undervisningmaterial i dessa ämnen? Kom med på vårt webinarium och du får en överblick över material och aktiviteter som skapats för elever i den grundläggande utbildningen.
🌊Opetatko perusopetuksessa luokan- tai aineenopettajana? Oletko kiinnostunut kestävästä kehityksestä ja Itämeren tilasta? Haluaisitko nopeasti ja tehokkaasti tietoa ajankohtaisista oppimateriaaleista näihin aiheisiin liittyen? Tule mukaan webinaariimme – saat yleiskuvan materiaaleista ja aktiviteeteistä, jotka on suunnattu perusopetuksen oppilaille. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
Vi tackar Svenska kulturfonden för att de möjliggör biosfärområdets satsningar på barn och unga i det nya projektet Unga för en hållbar framtid 2.0.
Projektet bygger vidare på vår långsiktiga pedagogiska verksamhet för barn och unga från småbarnspedagogik till unga vuxna. I småbarnspedagogiken lanseras ett nytt tema för Skärgårdens superhjältar med fokus på berättelser, konst, traditioner. Barnen lär sig mer om skärgårdens natur och kultur via sagor och skapande aktiviteter.
Hållbarhetsstigen för åk 7–9 med ämnesövergripande helheter inom hållbarhet, global fostran och lokal identitet. Vi inkluderar teman som kultur, traditioner, miljökänslor, global kompetens och havsmedvetenhet.
För åldern 16–30 år utvecklar vi kurser och material med bl.a. gymnasier. Unga medverkar i biosfärområdets verksamhet och i att producera filmer och material “av unga – för unga” om biosfärområdet och hållbarhet. Internationellt samarbetar vi med andra biosfärområden och universitet. Ungdomar deltar i internationella samarbeten och erbjuds praktikplatser samt sommarjobb. På så sätt stärker vi känslan av delaktighet, identitet och handlingskraft.
Knattelabbet firar 10 år 2026, och vi vill planera en mera etablerad verksamhet på Kimitoön och nya inslag som kombinerar konst och naturvetenskap. I övrigt så snurrar Knattelabbet på som vanligt!
Projektets långsiktiga mål är att förbereda barn och unga för en globaliserad värld genom att fördjupa deras kunskap om skärgårdens unika natur och kultur, visa sambandet mellan lokala och globala hållbarhetsutmaningar och uppmuntra till en hållbar livsstil. Genom samverkan inom Unescos MAB-program blir lokala lösningar en del av globala förändringar och barn och unga får möjlighet att känna att deras insatser är betydelsefulla både lokalt och globalt.
FI//
Kiitämme Svenska kulturfondenia siitä, että se mahdollistaa biosfäärialueen panostukset lapsiin ja nuoriin uudessa hankkeessa "Nuoret kestävän tulevaisuuden puolesta 2.0".
Hanke rakentuu pitkäjänteisen pedagogisen toimintamme pohjalle, joka kattaa lapset ja nuoret varhaiskasvatuksesta nuoriin aikuisiin. Varhaiskasvatuksessa lanseerataan uusi teema Saariston supersankarit -ohjelmalle, jossa keskitytään tarinoihin, taiteeseen ja perinteisiin. Lapset oppivat lisää saariston luonnosta ja kulttuurista satujen ja luovien toimintojen kautta.
Luokille 7–9 suunnattu kestävyyspolku tarjoaa oppiainerajat ylittäviä kokonaisuuksia kestävyyden, globaalikasvatuksen ja paikallisidentiteetin teemoista. Mukaan sisältyvät aiheet kuten kulttuuri, perinteet, ympäristötunteet, globaali osaaminen ja merenlukutaitoa.
16–30-vuotiaille kehitämme kursseja ja materiaaleja muun muassa lukioiden kanssa. Nuoret osallistuvat biosfäärialueen toimintaan sekä tuottavat elokuvia ja materiaalia “nuorilta nuorille” biosfäärialueesta ja kestävyydestä. Kansainvälisesti teemme yhteistyötä muiden biosfäärialueiden ja yliopistojen kanssa. Nuoret osallistuvat kansainvälisiin hankkeisiin, ja heille tarjotaan harjoittelupaikkoja sekä kesätöitä. Näin vahvistamme osallisuuden, identiteetin ja toimijuuden tunnetta.
Junnulabra täyttää 10 vuotta vuonna 2026, ja haluamme suunnitella vakiintuneempaa toimintaa Kemiönsaarelle sekä uusia sisältöjä, joissa yhdistyvät taide ja luonnontieteet. Muuten Junnualbran toiminta pyörii kuten tavallisesti!
Hankkeen pitkän aikavälin tavoitteena on valmistaa lapsia ja nuoria globalisoituvaan maailmaan syventämällä heidän tietämystään saariston ainutlaatuisesta luonnosta ja kulttuurista, osoittamalla paikallisten ja globaalien kestävyyshaasteiden yhteydet sekä kannustamalla kestävään elämäntapaan. Yhteistyön kautta Unescon MAB-ohjelmassa paikallisista ratkaisuista tulee osa globaalia muutosta, ja lapset sekä nuoret saavat mahdollisuuden kokea, että heidän panoksensa on merkityksellinen sekä paikallisesti että maailmanlaajuisesti. … See MoreSee Less
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsComment on Facebook
Första gruppen ute med håven för i år! 🌊🦐 Isbitar flöt ännu i havet när ÅA-studerande från ämnesföreningen Biologica var på plats igår. Trots kyliga förhållanden fångades både märlor och en pungräka!
Superkul att få berätta för er om Skärgårdshavets biosfärområde och visa Knattelabbet. Vi ses igen! 💙🌿
@biologica_rf @skargardscentrumkorpostrom @archipelagoseabiosphere @aboakademi
#knattelabbet #kidslab #junnulabra … See MoreSee Less
1 CommentComment on Facebook
Heja👏!
Ännu hinner man söka! Vielä ehtii!
Högsåra Byalag rfSommarjobb i Pop-up Knattelabbet på Högsåra! 2 personer – 2 veckor
Knattelabbet erbjuder lärorika upplevelser om skärgårdens natur och kultur för alla åldrar, med särskilt fokus på havet. I år ordnas Pop-up verksamhet under två veckors tid på Högsåra 22.6–5.7.2026.
Vi söker 2 unga sommarjobbbare (20 år eller yngre), ansök senast 19.4! Mera information om jobbet och hur du söker: skargardscentrum.fi/program/knattelabbet/
www.biosfar.fi
_______________________________
Kesätyö Pop-up Junnulabrassa Högsårassa!
2 henkilöä – 2 viikkoa
Junnulabra tarjoaa elämyksellisiä oppimiskokemuksia saariston luonnosta ja kulttuurista kaikenikäisille, erityisesti vedenalaista ja merellistä luontoa painottaen. Tänä vuonna järjestetään kahden viikon ajan Pop-up-toimintaa Högsårassa 22.6.–5.7.2026.
Etsimme kahta nuorta (20v. tai alle) työntekijää, hae viimeistään 19.4! Löydät lisätietoa työstä ja miten hakea täältä: skargardscentrum.fi/ohjelma/junnulabra/?lang=fi
www.biosfar.fi
#högsåra #knattelabbet #junnulabra #archipelagoseabiosphere … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
FRÅGA FORSKAREN – KYSY TUTKIJALTA
//SV
Vad kan en person som bor vid Skärgårdshavet (barn, familjen, markägare, dikesägare, båtägare, fritidsfiskare, simmare, bastu ägare, byalag) göra för havets välbefinnande?
En person som bor vid Skärgårdshavet kan göra ganska mycket för havets välbefinnande. Många små saker tillsammans gör stor skillnad, särskilt eftersom Östersjön är ett känsligt hav med lite vattenutbyte.
Här är konkreta saker som passar olika människor och grupper i vardagen:
-Som barn eller familj: Plocka skräp på stranden när ni badar eller promenerar. Lär känna djur och växter i havet – när man känner dem vill man också skydda dem.
-Undvika att lämna plast i naturen. Vara nyfiken: fråga varför vattnet ibland blir grönt (algblomning).
-Som markägare eller dikesägare: Lämna vegetationszoner vid diken och stränder som fångar upp näringsämnen. Skapa eller bevara små våtmarker som renar vatten innan det rinner ut i havet. Minska användningen av gödsel nära vatten. Se till att diken inte leder jord och näring rakt ut i havet.
-Som båtägare: Använd tömningstationer för toalettavfall i stället för att släppa ut det i havet. Undvik att köra i grunda vikar med mycket vegetation. Använd miljövänliga bottenfärger eller andra metoder mot påväxt. Tanka och serva båten så att olja och bränsle inte läcker.
-Som fritidsfiskare: Följ minimimått och fiskeregler. Släpp tillbaka fisk som är för liten eller lekfisk. Ta bara så mycket fisk som ni verkligen använder. Rapportera eller delta i medborgarforskning om fiskbestånd.
-Som simmare eller bastuägare: Använd miljövänliga tvål- och rengöringsmedel vid stugan. Se till att avloppsvatten från stugan renas ordentligt. Undvik att kasta skräp eller mat i vattnet från bryggan. Håll stranden så naturlig som möjligt (vass, stenar och växter skyddar livet i havet).
-Som byalag eller lokalsamhälle: Ordna strandstädningar och naturdagar. Skydda våtmarker, strandängar och grunda vikar där många arter lever. Sprida kunskap om hur man kan minska övergödning. Samarbeta med kommuner och organisationer som arbetar för havet.
År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor!
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration: Hanna Karvinen.
———————————
//FI
Mitä Saaristomeren rannalla asuvat ihmiset (lapset ja perheet, maanomistajat, ojan omistajat, veneen omistajat, vapaa-ajankalastajat, uimarit, saunan omistajat, kyläyhdistykset) voivat tehdä meren hyvinvoinnin hyväksi?
Saaristomeren rannalla asuva ihminen voi tehdä melko paljon meren hyvinvoinnin eteen. Monet pienet teot yhdessä tekevät suuren eron, erityisesti siksi, että Itämeri on herkkä meri, jossa veden vaihtuvuus on vähäistä.
Tässä on konkreettisia asioita, jotka sopivat eri ihmisille ja ryhmille arjessa:
-Lapset ja perheet: Kerätkää roskia rannalta, kun käytte uimassa tai kävelyllä. Tutustukaa meren eläimiin ja kasveihin – kun ne tuntee, niitä haluaa myös suojella.
-Välttäkää muovin jättämistä luontoon. Olkaa uteliaita: kysykää, miksi vesi joskus muuttuu vihreäksi (leväkukinta).
-Maanomistajat tai ojan omistajat: Jättäkää ojiin ja rannoille kasvillisuusvyöhykkeitä, jotka sitovat ravinteita. Perustakaa tai säilyttäkää pieniä kosteikkoja, jotka puhdistavat vettä ennen kuin se virtaa mereen. Vähentäkää lannoitteiden käyttöä vesien lähellä. Huolehtikaa, etteivät ojat johda maata ja ravinteita suoraan mereen.
-Veneen omistajat: Käyttäkää käymäläjätteiden tyhjennysasemia sen sijaan, että päästätte ne mereen. Välttäkää ajamista matalissa lahdissa, joissa on paljon kasvillisuutta. Käyttäkää ympäristöystävällisiä pohjamaaleja tai muita keinoja estämään eliöiden kiinnittymistä. Tankatkaa ja huoltakaa vene niin, ettei öljyä tai polttoainetta pääse vuotamaan.
-Vapaa-ajankalastajat: Noudattakaa alamittoja ja kalastussääntöjä. Päästäkää takaisin liian pienet kalat tai kutukalat. Ottakaa vain sen verran kalaa kuin todella käytätte. Ilmoittakaa havainnoista tai osallistukaa kalakantojen kansalaistutkimukseen.
-Uimarit tai saunan omistajat: Käyttäkää mökillä ympäristöystävällisiä saippuoita ja puhdistusaineita. Huolehtikaa, että mökin jätevedet puhdistetaan kunnolla. Välttäkää roskien tai ruoan heittämistä veteen laiturilta. Pitäkää ranta mahdollisimman luonnontilaisena (ruoko, kivet ja kasvit suojaavat meren eliöstöä).
-Kyläyhdistykset ja paikallisyhteisöt: Järjestäkää rantojen siivoustalkoita ja luontopäiviä. Suojelkaa kosteikkoja, rantaniittyjä ja matalia lahtia, joissa monet lajit elävät. Levittäkää tietoa siitä, miten rehevöitymistä voidaan vähentää. Tehkää yhteistyötä kuntien ja meren hyväksi toimivien järjestöjen kanssa.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Kuvitus: Hanna Karvinen. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
I dagarna två satt en grupp ivriga representanter för intressenter från olika delar av Europa och från flera biosfärområden och agerade provkaniner för olika, ännu halvfärdiga, digitala verktyg som kan hjälpa till i förvaltning och planering av verksamhet på öar och kustområden. Mellan varven fick vi njuta av Zandvoorts blåsiga, fantastiska sandstränder och -dyner. Tack MARBEFES -projektet, vi ser framemot de färdiga verktygen! www.marbefes.eu/
Parin viime päivän aikana joukko innokkaita sidosryhmien edustajia eri puolilta Eurooppaa ja useilta biosfäärialueilta toimi koekaniineina erilaisille, vielä puolivalmiille digitaalisille työkaluille. Näiden työkalujen tarkoituksena on auttaa saarten ja rannikkoalueiden toiminnan hallinnassa ja suunnittelussa. Taukojen lomassa saimme nauttia Zandvoortin tuulisista, upeista hiekkarannoista ja -dyynimaisemista. Kiitos MARBEFES-projektille – odotamme innolla valmiita työkaluja! www.marbefes.eu/ … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
FRÅGA FORSKAREN – KYSY TUTKIJALTA
SV// Vad äter musslor?
Musslor äter cyanobakterier och andra mikroalger som de filtrerar från havsvattnet. T.ex. blåmusslan kan filtrera ungefär 1 liter vatten per timme. Östersjömusslan filtrerar vatten precis som blåmusslan, men kan också bestämma sig för att äta allt möjligt från havsbottnet om det finns dåligt med mikroalger i vattnet (t.ex. delar av gamla blad, nedbrutna vattenväxter osv.). Då går den omkring och "dammsugar" på havsbottnen.
År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor!
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration av sandmussla: Jessica Koivistoinen.
——————————————
FI// Mitä simpukat syövät?
Simpukat syövät syanobakteereja ja muita mikroleviä, joita ne suodattavat merivedestä. Esimerkiksi sinisimpukka voi suodattaa vettä noin yhden litran tunnissa. Liejusimpukka suodattaa vettä samalla tavalla kuin sinisimpukka, mutta se voi myös päättää syödä kaikenlaista merenpohjasta. Jos vedessä on vähän mikroleviä (esimerkiksi vanhojen lehtien osia, hajonneita vesikasveja), niin silloin liejusimpukka kuljeskelee ympäriinsä ja ikään kuin ”imuroi” merenpohjaa.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Hietasimpukan kuva: Jessica Koivistoinen. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
FRÅGA FORSKAREN -KYSY TUTKIJALTA
//SV
Hur lever tångräkan?
Tångräkan lever i grunt kustvatten och vid stränder, ofta bland tång och alger. Den är mycket vanlig i Östersjön. Tångräkan är allätare. Den äter bland annat små alger, plankton, små djur som maskar och larver och till och med pollen. Den lever på några 10cm:s djup till några meter där den kan gömma sig för rovdjur.
År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Detta har varit en så lyckad form av samarbete och växelverkan att vi vill fortsätta med det. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor!
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration: Sonja Dragon
//FI
Miten leväkatkarapu elää?
Leväkatkarapu elää matalissa rannikkovesissä ja rannoilla, usein rakkolevän ja muiden levien seassa. Se on hyvin yleinen Itämeressä. Leväkatkarapu on kaikkiruokainen. Se syö muun muassa pieniä leviä, planktonia, pieniä eläimiä kuten matoja ja toukkia sekä jopa siitepölyä. Se elää muutaman kymmenen senttimetrin syvyydessä aina muutamaan metriin asti, missä se voi piiloutua petoeläimiltä.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Tämä on ollut niin hieno yhteistyön ja vuorovaikutuksen muoto että haluamme jatkaa sitä. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Kuvitus: Sonja Dragon. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
Nytt material om miljökänslor!
Uutta materiaalia ympäristötunteista!
För att stöda lärare och övrig personal i skolorna har Skärgårdshavets Unesco biosfärområde utarbetat detta material tillsammans med Känsla rf. Målgruppen för materialet är elever i årskurs 7-9 samt studerande på andra stadiet. Materialet går att printa ut på vår hemsida och inom kort kommer skolorna i Pargas stad och på Kimitoön att få ett "riktigt" exemplar av spelet. biosfar.fi/biosfarakademin/grundlaggande-utbildning/#klimatoro
Opettajien ja koulujen muun henkilöstön tukemiseksi Saaristomeren biosfäärialue on laatinut tämän materiaalin yhdessä Tunne ry:n kanssa. Materiaalin kohderyhmä on vuosiluokkien 7–9 oppilaat sekä toisen asteen opiskelijat. Materialin voi tulostaa verkkosivuiltamme, ja pian Paraisten kaupungin sekä Kemiönsaaren koulut saavat pelistä myös “oikean” kappaleen. biosfar.fi/fi/biosfaariakatemia/perusopetus/#ilmastohuoli … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook